Källbaserad sammanställning
Varningslista — misstänkta bluffakturor
Vi publicerar inga egna anklagelser om namngivna företag. I stället länkar vi till de officiella källor som har laglig grund för sin granskning — Svensk Handel, Konsumentverket, Polisen, Kronofogden och IMY. Det skyddar både dig och oss.
Varför ingen egen ”namn‑och‑skäms”‑lista?
Att namnge ett företag som ”bluffakturaföretag” utan dokumenterad bevisning kan utgöra näringsförtal enligt 5 kap. Brottsbalken. Vi väljer därför att hänvisa till primärkällor — då blir uppgifterna verifierbara och du kan följa dem själv.Officiella varningskällor
Svensk Handels varningslista
Den mest använda och löpande uppdaterade varningslistan i Sverige. Innehåller företag som anmälts upprepade gånger för oseriös fakturering, falska kataloger eller bluffmetoder.
Drivs av branschorganisationen Svensk Handel. Anmälningar görs via deras formulär.
Konsumentverket / Hallå konsument
Konsumentverkets oberoende vägledning publicerar regelbundet varningar om utbredda bedrägeriupplägg som drabbar privatpersoner.
Statlig myndighet. Bedömer även företags marknadsföring.
Polisens bedrägericenter
Sveriges Polismyndighet följer pågående bedrägerivågor och publicerar varningar via polisen.se. Här hittar du också anmälningsformulär.
Anmäl alltid bluffakturor — även småbelopp.
Kronofogden
Information om betalningsförelägganden, hur du bestrider, och varningar kring inkassobluffar som missbrukar Kronofogdens namn.
Kronofogden tar aldrig betalt via SMS eller okända länkar.
Återkommande bedrägerimönster i Sverige
Mönster, inte enskilda företag. När du känner igen mönstret spelar avsändarens exakta namn mindre roll — de byter ofta namn flera gånger per år.
Falska företagsregister
”Sveriges Företagsregister”, ”Nordiska Näringskatalogen”, ”Svenska Företagsbasen” m.fl. — namnen byter, mönstret är samma: registreringsavgift på 800–4 000 kr för att stå med i ett register som inte har något värde.
Källa: Återkommande på Svensk Handels varningslistaFalska domänregister
Fakturor för förnyelse av .se- eller .com-domän från okänd avsändare. Riktiga registratorer (Loopia, One.com, Binero m.fl.) är de du redan har avtal med — inte ett okänt bolag.
Källa: Information från Internetstiftelsen / IISLockerbjudande via telefon
Ett samtal där säljaren talar snabbt och senare kommer en faktura som hänvisar till ”tackat ja på telefon”. Skriftlighetskravet (sedan 2018) gör muntliga avtal med konsumenter ogiltiga.
Källa: Konsumentverket — om skriftlighetskravetFalska inkassokrav
Avsändaren utger sig för att vara inkassobolag, höjer beloppet och hotar med Kronofogden. Slå alltid upp inkassobolaget i IMY:s register innan du tar krav på allvar.
Källa: IMY — register över inkassotillståndSökoptimering & SEO-bluffar
Småföretagare får ”fakturor” för Google-listningar eller SEO-arbete som ingen beställt. Google säljer inte listningar — sökresultat är gratis.
Källa: Konsumentverket / Svensk HandelFalska myndighetskrav
Brev eller mejl som ser ut att komma från Skatteverket, Bolagsverket eller Trafikverket. Myndigheter använder aldrig okända PG/BG-nummer.
Källa: Polisen — bedrägericenterHittade du en avsändare som inte finns med?
Anmäl direkt till Svensk Handel och Polisen — det är så listorna fylls på och så bedrägeriet kartläggs.